Vitsvit

Ilska, anpassning, uppror!

”Min bror sa:

Någon gång vill jag dö i ett land där människor kan uttala mitt namn”

I en rasande text fylld av uppror, kamp, motstånd och humor tecknar Athena Farrokhzad ett familjeporträtt kantat av migrationens och revolutionens erfarenheter. Vitsvit diskuterar frågor om tillhörighet, språkets våld och generationskonflikter. Det är en text som vrider och vänder på perspektiven – vi hör både barnen och de vuxna. Barnens skuld över att allt föräldrarna offrat för att skapa ett bättre liv. Föräldrarnas förväntningar på barnens framgång. Barnens skam över att behärska språket bättre än sina föräldrar. Föräldrarnas skam över att inte vara de som lär ut språket till sina barn. Barnens försök att pussla ihop skärvorna av ett förflutet för att förstå vilka de själva är.

”Min morbror sa:

Glöm inte att du gick på dessa gator som barn.

Glöm inte att det enda som räknas i en revolution

är döttrarnas domslut mellan diktraderna”

Vitsvit, utgiven på Albert Bonniers förlag, nominerades till Augustpriset 2013.

Athena Farrokhzads sommarprat i P1 2014.

Med stöd av Stockholms läns landsting, Kulturrådet och Stockholms stad.

Tack till: Javad Arbabi, Mahmoud Javidi, Mari Carrasco, Michelle Rockström Schulz, Nandi Vileika, Peter Teubner, Soghra Bahmani, Yogansa

Fakta

Premiär
2 oktober 2015
Målgrupp
15 år och uppåt
Längd
60 min
#vitsvit
Spela Vitsvit trailer Vitsvit trailer
Vitsvit trailer
Bilder
Presscitat

De tre skådespelarna bär punkiga svarta bröllopsklänningar hopsatta med säkerhetsnålar, vilket borde se patetiskt ut, men som i stället gör dem till knivskarpa krigare som slåss för rätten till ett eget språk. Och det är så vackert att man bara gapar.

Linda Skugge, Expressen

När Athena Farrokhzads diktsamling ”Vitsvit” blir teater finns associationer till sagan om Snövit i en uppgörelse med modern, modersmjölken och modersmålet.

Sara Granath, SvD

Arbabi hittar små sätt att gestalta kluvenheten. Gamla fästpunkter aktualiseras och förkastas, mormödrars husmorsråd, mammors läppstift, pappors krav ... Ett växelspel pågår mellan driften att stanna i det gamla och den självmedvetna viljan att bli sedd av och själv påverka i det nya landet, representerat av publiken som ibland tilltalas person till person (och blir klottrad på).

Ingegärd Waaranperä, DN

Det är så sällsynt att hela ens existens finns med i ett verk, antingen ser jag ett verk som en kvinna men måste åsidosätta att jag blir rasifierad, eller så ser jag ett verk där jag måste åsidosätta att jag är kvinna. I det här verket kan jag vara allt, opolitisk, politisk, sårad, stark, svag, falsk och ärlig.

Makda Embaie i samtal med Alex Rodallec, Kultmatch

I mellanrummet, med hjälp av skådespelarnas positioner, skanderande körtal och lättrörliga förflyttningar iscensätter Vitsvit vårt mellanförskap. Men den låser inte in oss i det utan erbjuder oss tvärtom utrymme att skapa vårt alldeles egna rum. Där det finns plats för oss att sörja och skratta tillsammans åt allt vad exil gör med oss, vad exil är för oss som lever och bär den med våra kroppar och våra minnen och sinnen.

Bahareh Razekh Ahmadi, Feministiskt Perspektiv

Medverkande

Maria Salah

Oldoz Javidi

Bianca Traum

Produktion
Av

Athena Farrokhzad

Regi

Farnaz Arbabi

Dramaturg

Erik Uddenberg

Scenografi

Fabian Wetterrot, Farnaz Arbabi och Johan Sundén

Kostymdesign

Mahoyo / MyNa Do och Farah Yusuf

Ljusdesign

Johan Sundén

Komposition och ljuddesign

Foad Arbabi

Maskdesign

Linda Gonçalves

Regiassistent

Jasmin Sandra

Sömmerska

Celeste Cambaza

Grafisk form

Studio Parasto Backman

Översätting persiska

Aslan Manouchehrpour

Översättning franska

Esther Sermage

Översättning rumänska

Svetlana Cârstean