I samband med att en ny samtalsmodell släppts möts Emma Wennerström (Barnrättsbyrån) och Erik Uddenberg (Unga Klara) i en intervju om hur scenkonst och barnrätt kan samverka för att vända på perspektiven och sätta barnet i centrum.
Tips! Läs även rapporten Barnets relationella stormöte, länk längst ner.
Just nu är barns rättigheter på kraftig tillbakagång i Sverige. Sänkt straffrättsålder, införande av fotboja och fängelse för barn samt straffavgifter till föräldrar som inte tar emot stöd från socialtjänsten. Det är några exempel som gjort att vi gått från föregångsland till bakåtsträvare. I samhällsdebatten har vi sett en kraftig förskjutning i hur samhället ser på barn. Vissa barn ska skyddas. Andra barn ska samhället skyddas från. Många har protesterat mot samhällsutvecklingen och efterfrågat förebyggande åtgärder. För att bidra till det har Barnrättsbyrån under de senaste åren utvecklat Barnets relationella stormöte – en ny samtalsmodell som stärker barns relationer, röster och rättigheter. Ett möte där barnet sätter agendan och bjuder in sina viktiga personer från det privata och professionella nätverket.
Genom Suzanne Osten möttes Unga Klara och Barnrättsbyrån i sin gemensamma syn på barn och ungas rättigheter, och idén om ett samarbete växte fram. Den 5 november hölls ett branschevent hos oss på Unga Klara, där Barnrättsbyråns nya samtalsmodell och rapport Barnets relationella stormöte presenterades och gestaltades på scenen, bland annat genom utdrag ur Unga Klaras föreställningar BRINN och Lev, skrik, andas.
Inför mötet intervjuade vi Emma Wennerström (Barnrättsbyrån) och Erik Uddenberg (Unga Klara) om vad scenkonst och barnrätt har gemensamt, och vikten av att göra barn delaktiga i besluten om sina egna liv.
– Vi på Barnrättsbyrån har tagit fram en ny samtalsmodell för att stärka barns röster, relationer och rättigheter. När den var klar och vi skulle lansera den, så satt jag på min kammare och tänkte, kan vi visa den modellen på lite nytt sätt? Inte bara prata om den? Då kom unga Klara upp i mina tankar och jag skickade i väg ett mejl. Tänk om vi kunde få gestalta barnets relationella stormöte på scen med hjälp av era skådespelare? Och ni sa ja, berättar Emma Wennerström, Barnrättsbyrån.
I Barnets relationella stormöte får barnet formulera sina egna frågor och bjuda in viktiga personer i sitt liv, både närstående och professionella. Barnets frågor och perspektiv står i centrum, och de vuxna får möjlighet att lyssna, ta ansvar och tydliggöra vad de kan göra för barnet.
– Jag tycker att er metod, som sätter barnet i centrum, vänder på perspektiven på ett jättebra sätt. Att det inte är barnet som står till svars för sig själv hela tiden, utan här måste myndigheterna runt omkring barnet steppa upp och visa vad de vill och vad de kan göra för barnet. Det är barnets rätt som ska stå i fokus, säger Erik Uddenberg, Unga Klara.
Ett samarbete med gemensam barnsyn som utgångspunkt
Barnrättsbyrån och Unga Klara har en relation som sträcker sig tillbaka i tiden, men eventet den 5 november för yrkesverksamma var det första samarbetet i ett gemensamt projekt. Erik beskriver hur mötet mellan verksamheterna också byggde på en gemensam syn på barn.
– Vi träffades faktiskt genom Suzanne Osten, det måste man säga. Suzanne kände till Barnrättsbyråns verksamhet. Hon tyckte det var väldigt spännande, det ni höll på med. Det kopplade väldigt väl ihop med Unga Klaras syn på barn som kompetenta och kloka varelser som har rätt till sitt eget perspektiv, säger Erik.
Unga Klara har under en längre tid arbetat med föreställningar som berör barns och ungas erfarenheter av samhällets vård, bland annat SiS. Barnrättsbyrån möter i sitt arbete många barn som är placerade i samhällsvård på SiS, HVB eller i familjehem. Där finns erfarenheter och frågor som de båda verksamheterna närmar sig från olika håll.
– Vi går på många konferenser och utbildningar, där vi pratar jättemycket om vikten kring barns delaktighet i sitt eget liv. Nu tyckte vi att det kändes fint att få göra det på ett annat sätt. Det kommer absolut att vara samtal, men vi ska göra det i avstamp ur en gestaltning. Jag tror att de kan ge någonting nytt. Ny inspiration, ny kunskap och nytt hopp om barns delaktighet och hur man kan ta relationer till hjälp, säger Emma.
Teater som skapar igenkänning och öppnar perspektiv
Under eventet fick publiken också ta del av utdrag bl.a. ur Unga Klaras föreställning Lev, skrik, andas, som handlar om en tjej som bor på ett SiS-hem och som inte får träffa någon förutom två vuxna vårdare.
- Vi har fått höra från flera håll, framför allt från lite äldre personer som själva har bott på SiS-hem, att de känner igen sig väldigt mycket, säger Erik.
Han beskriver hur betydelsefullt det kan vara för människor att känna igen sig i det som gestaltas på scen. Att deras verklighet bekräftas, får synas och delas med fler. Erik resonerar också kring hur teater kan väcka frågor och skapa förståelse hos den som inte själv har erfarenhet av det som skildras. När publiken får möta en annan människas verklighet kan det öppna för nya perspektiv och samtal.
– Jag tänker att just barn på SIS är långt borta från synligheten. De är instängda, inlåsta under kortare eller längre perioder och lever långt ifrån hur vanliga ungdomar lever sina liv. Att synliggöra att de här ungdomarna finns är så otroligt viktigt, säger Emma.
Barn utvecklas i relation till andra
Både samtalsmodellen och samarbetet med Unga Klara kretsar kring vad som händer när vuxna på allvar lyssnar till barn och tar ansvar för sina relationer till dem. För både Erik och Emma handlar det om att flytta blicken från att enbart fokusera på barnet som problematiskt till att också undersöka vad som behöver förändras runt barnet.
Emma hoppas att publiken lämnar eventet med en tydligare känsla av det ansvaret.
– Barn utvecklas inte isolerat. Om ett barn har problem och vi tänker att de problemen ska förbättras, så sker inte den utvecklingen isolerat. Den sker i relation till människorna som finns runt barnet. Därför måste vi också involvera dem.
Hon sammanfattar:
– Det handlar inte bara om barnet, det handlar också om barnet i relation till mig som vuxen.
Om Barnrättsbyrån
Barnrättsbyrån är en barnrättsorganisation som kämpar för att barn och unga ska bli tagna på allvar och få rätt hjälp av samhället. Barnrättsbyrån bedriver verksamhet med oberoende barnombud som bistår enskilda barn och unga med socialt och juridiskt stöd och praktisk hjälp i rättighetsfrågor. Organisationen grundades 2014 och finns idag i Stockholm och Umeå.
Om Unga Klara
Unga Klara är Sveriges nationella scen för barn och unga. Teatern grundades av Suzanne Osten 1975 och har sedan dess bedrivit en med tiden världsberömd forskande teaterverksamhet med barns och ungas villkor i fokus. Farnaz Arbabi och Gustav Deinoff är Unga Klaras konstnärliga ledare sedan 2014.