Tänk tillsammans!

Publicerat den 28 januari 2016. Föreställningen Alltet

Roliga nyheter! Vår miniföreställning Abdullah al tama’ ges gratis i länet, på asylboenden i samarbete med kommunernas bibliotek. Och den tas väl emot. Här en hälsning från Solna bibliotek:

”Hälsa skådespelarna att vi fått mycket fin respons på detta. Bland annat har vi i och med föreställningen fått kontakt med evakueringsboendet i Solna och kommer ha dem på besök framöver 1 gång/vecka. Samt att vi troligen kommer ha Röda Korsets språkträning för asylsökande framöver. Det biblioteket kan bidra till är att erbjuda ett extra rum/lokal att vara i samt ta del av utbud och service, ofta är boendena trångbodda och man har svårt att fylla tiden tänker vi.”

Sådant värmer att höra! Skådespelarna är Nidhal Fares och Setti Benzohra.
Mer om föreställningen finns att läsa här:
https://www.solna.se/sv/kultur-bibliotek/nyheter-kultur-bibliotek/barnteater-pa-arabiska-for-asylsokande/

 
image

Veckan inleddes med ett besök i Gävle. För alla som inte vet – vi samarbetar med dem i vår! Vi gör produktionen ”Vad ska du ha mig till?” som ska turnera i klassrum runt om i både Gävleborgs- och Stockholms län. Premiär 23 februari. Och vi som jobbar runt-i-kring men inte på själva scengolvet behöver ju ses, stämma av, brainstorma och slå våra kloka huvuden ihop på annat än Skype. Och det är inte långt till Gävle! 1,5 mysig morgontimma på tåg, vi var där på nolltid. Det var jättekul att ses, mycket att gå igenom så vi satt i princip från början till slut och avverkade fika, lunch, fika, fika, fika. Typ. Eller som skådespelaren Oldoz Javidi uttryckte sig vid repstart (om Folkteaterns mysighet och varma välkomnande):

”Vilken teater! Vilket bemötande! Första dagen tas vi emot av en välkomskommité redan i entrén, Constantin och Anna som visar runt och bjuder på fika 🙂 Inte nog med att jag förs till en egen loge, med mitt namn rättstavat på dörren och en soffa (!), finns det dessutom glutenfria chokladkakor som väntar på mig i fikarummet! Alltså! Jag är sedd, jag är hörd, jag är älskad! Alla förutsättningar för att en pendlande vår ska funka är uppfyllda!”

Vi håller med. Unga Klara ♥ Folkteatern i Gävle.

Repen har alltså varit förlagda i Gävle ett par veckor nu och det blir tvära kast mellan skolsituationerna, mindre stad kontra storstad alltså. Här några lärarröster från ett av skolbesöken i Gävle:

“Vi tar emot många elever från andra skolor där de har “misslyckats”. Det finns många diagnoser och många barn som är under utredning. Eleverna är under extrem press hemifrån i att de måste ha A i allt, men dom har inte förutsättningarna för det.”

“På den här skolan har du bland eleverna själva hög status om du pluggar och har bra betyg. Vi har frivillig skola på alla lov under året (sommar, höst, vinter, sport, påsk) och eleverna kommer jämt. Dom vill vara i skolan. Dels har dom det outhärdligt hemma och dels vill dom lära sig, få bra betyg för att få jobb.”

“Det språket som används i pjäsen, det sättet eleven och läraren pratar existerar inte här. Det är nolltolerans på svordomar tex och vi jobbar så väldigt nära eleverna, möter upp dom en och en…så att en elev skulle svära eller hota en lärare på det sättet -det händer inte.”

“Rektorn på skolan är en av de mest närvarande människorna. Hon kan namnen på varenda elev och när en situation uppstår tar hon alltid första striden. Vi som lärare får veta direkt om nåt är på gång av eleverna själva. Det kan va allt från “du, nån sitter och gråter därborta” till “hen skrev så på fb om hen…”

Ännu ett lärorikt möte på skola.

image

På Unga Klara byggs det. Och byggs. Och byggs. Scenografin för Alltet blir till och det är sååååååååå cooooolt! Suzanne Osten var på besök och pratade med produktionsteamet om arbetet inför och med ”Babydrama” och teater för barn. Vad vill vi? Vad vill vi dem? Kan vi lära oss något nytt?

Ann-Sofie Bárány, som skrivit både Babydrama och Alltet var också med och berättade om processen.

Suzanne om att våga vara humorlös, och om ämnen som vuxna avskyr:

”Verkligheten är så oändligt mycket mer otäck. Teater kan hjälpa barn att klara av obegriplig verklighet.”
”Jag har inget emot trams. Men det är så lite av djuplodande och allvarliga i kulturen”.

——————————

Så var det också dags för det tredje och avslutande forskningsseminariet i vår research inför Alltet. Barn & filosofi var temat: barns existensiella frågor, ålderism och generationsmöten i kultur. Natalie Davet och Liza Haglund höll två fullständigt briljanta föreläsningar! Vilken dag.

IMG_5827

Natalie Davet är doktorand i barn och ungdomsvetenskap vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet. Hon bedriver forskning i vad som händer när små barn, ungdomar och pensionärer möts i gemensamma kulturaktiviteter. Tydligt är: lekens kraft! Som övning fick vi se lite ”random” bilder på ett barn och en gammal och spekulera över hur de kunde känna varandra och vad de i så fall gör när de ses. Oftast var det svar som ”farmor och barnbarn”, ”granne och barn”, ”lärare och elev”. Och de träffas ”och hon steker pannkakor och hjälper med läxor”, ”de spelar fotboll”, ”fikar” etc. Det blev uppenbart att det inte finns så många naturliga mötesplatser över generationerna.  Och att våra sociala föreställningar om vad det innebär att vara en viss ålder begränsar och segregerar oss än mer.

IMG_5826-1

Liza Haglund är adjunkt vid Södertörns högskola inom Institutionen för kultur och lärande.

Hur når vi insikt? Hur blir vi kloka? Vad är det att vara människa? All filosofi börjar med en undran om nånting. Vi fick fundera på en viktig fråga. Ja, VAD är en viktig fråga? Är det ”vad-är-meningen-med-livet?” eller ”hur-ska-vi-mötas-mer?” eller vad är det? Inte så lätt alls visade sig. Efter en hel dags filosoferande med pannan i djupa veck var vi rätt så möra – men påfyllda. Jag tar med mig främst detta:

Varför säger vi ”tänk själv” till barn?
Vi måste ju lära dem att tänka.
Tänk INTE själv!
För då får vi ju inte tillgång till den mångfald av svar som finns.
Tänk tillsammans!

Det var vad vi gjorde.

 

Bilden längst upp är tagen av Emilia Bergmark-Jiménez och är inte från de skolbesök vi gjort. Den är tagen på Unga Klara i samband med referenspublikmöten i höstas.

Translate